OS blues

Efter den enorma urladdning som var OS eller som det kallas här London2012, landade en våt trasa över London. Vad nu? Urladdningen var så total att London känns lite vilset och tyst.
Aldrig har London varit så vibrerande, så motiverat, vänligt, stolt som under OS. Vi fick visa upp vår älskade stad. Den må vara lortig, skräpig, trasig och med hög brottsligt men här finns en tolerans, glädje och spontant energi som inte finns någonstans. London hälsade verkligen världen välkommen.

Alla deltog på ett eller annat sätt. Allt från facklans resa genom lande, vi såg den passera alldeles i närheten av vårt hus, till de olika evenemangen,  många av dem gratis, utomhus som cykling, triatlon och maraton. Vi såg kanot i Eton Dorney och hejade på islands herrar och norges dames i handboll i OS-parken i Stratford och fick en glimt av herrarnas cykellopp genom Richmond Park där vi passade på att ha en picknick.

Hela OS var sådär extremt välorganiserat på ett vänligt sätt som alla drömt om, med  hur många frivilliga som helst som hjälpte till.
Och om förspelet präglades av säkerhetsdiskussioner och vi såg prickskyttar på taken utanför OS-arenorna....inte en enda incident.

Vad finns kvar i mitt minne?

1. Brittiska flaggor precis överallt i hela stan! För en gångs skull fick nationalismen blomma utan att tas över av BNP (British Nationalist Party)
2. Enorma mängder människor överallt som så uppenbart kom från hela världen – en del som skulle på tennisen i Wimbledon så uppklädda att det såg ut som om de skulle på cocktailparty.
3. Trafikomläggningar i hela stan. Rätt som det var när man cyklade var det enkelriktat. Mer komiskt än irriterande.
4. Att transportsystemet faktiskt fungerade!!!
5. Planteringarna i OS-parken. Ängar med blåklint, vallmo, prästkragar. Sommarvackert och så perfekt opretantiöst – och en sköldpadda i en av kanalerna som orsakade stor uppståndelse.
6. De roliga, varma och snabbkäftade ”välkomnare” som satt på tennisdomarstolar på vägen till alla arenor och pratade, hälsdade välkomna, skojade med åskådarna. De var helt underbara och så typiskt oregisserade och individuella personligheter man bara hittar i London.
7. Invigningen med engelsk humor, lagom röra och mycket, mycket värme!

10 tunnelbanetips

Tunnelbanan är verkligen blodomoloppet i London, 11 linjer, 270 stationer och med 3,5 miljoner resande varje dag och det finns några smarta tips för att göra åkandet så smidigt som möjligt:

1. Alltid, alltid, alltid använd Oyster card, dvs det digitala kortet du laddar. Det kan beställas i förväg och få skickat till sig i Sverige och sedan kan det laddas på stationer och butiker i London. Det är mycket billigare än att köpa individuella biljetter. Oyster gäller på tunnelbanan, bussar och tåg i London och stora delar av södra England. För den som redan bor i England kan du beställa ditt här.

2. Snabbaste linjerna är Victoria Line och vissa sträckor av Jubilee Line. Långsammast är District Line och om du reser via Earls Court finns fortfarande ett uråldrigt system med pilar i bruk. Kolla där vart nästa tåg ska gå eftersom destinationen varierar mellan två spår på samma plattform. High Street Kensington, Bayswater och runt Circle Line kan också vara knepigt eftersom bara en del av tågen går via Earls Court.

3. Billigast är att resa off peak, dvs efter 9.30 på dagen. Då är det också mycket lugnare.

4. Om det är fullpackat kolla hur långt det är till nästa tåg. Ibland kommer de nämligen i flock. Northern Line söderut empelvis. Tre tåg kommer tätt tillsammans och sedan ett långt uppehåll. Om det första är fullt, kolla var dörren är. Vänta där på nästa tåg. Chansen finns att det är mycket tommare. Men kom ihåg att gå åt sidan och släppa av folk innan du går på. Anses som mycket oartigt att kasta sig in så snart dörrarna öppnas. Är du man låter du självklart damer gå på före och du erbjuder dem också eventuell sittplats först.

5. Undvik platserna närmast dörrarna. De är avsedda för äldre, gravida och de som har små barn i knät. Om alla andra platser är tagna går det bra att sitta där, men risken finns att man får lämna sin plats.

6. Om ni är flera och det bara finns udda platser. Ta dem och så prata med varandra så medpassagerarna förstår att ni är tillsammans. Londonbor är i de allra flesta fall oerhört trevliga och brukar erbjuda sig att flytta på sig så ni får sitta bredvid varandra.

7. Om det inte finns sittplatser gå in i mittgången. Chansen är stor att någon ska av på vägen och då får du automatisk en plats. Under morgonrusningen - när det verkligen är packat - finns mycket mer rum i mittgången än om man står vid dörrarna.

8. Det är smart att kolla var det är enklast och snabbast att byta linje eftersom det kan skilja rätt mycket mellan olika stationer och linjer.

9. Ha tålamod. Med så många passagerar är förseningar vanliga och arbetsgivare är normalt förstående (liksom passagerare som mest suckar och ler mot varandra när det fastnar någonstans) men det är ändå smart är att ha marginal. Generellt är det OK att vara upp till 15 minuter sen till möten och skylla på tunnelbana eller bussar.  Det finns ingen mobil mottagning i tunnelbanan, vilket innebär att du inte kan messa och säga att du. blir sen förrän du redan är det...tänk på att de flesta resor i London tar 45 minuter till en timme. Om du redan från början ser att du kommer att bli sen är det smart att gardera sig med att säga att du blir " a few minutes late" innan du går ned i underjorden.

10. Och för den som inte provat rekommenderas en tur med DLR.  Förarlösa tåg som går på spår ovanför bebyggelsen i östra London - barn gillar det! Åk båt på Oysterkortet till Greenwich och kolla in nollmeridianen. Promenera i tunnel under Themsen och ta DLR, även det på Oysterkortet, in till centrala London igen.