Det har varit val här och allt är upp och ned, inte vardagsupp och ner, utan storskaligt upp och ner. Med tanke på att Storbritannien är ett så oerhört civiliserat och svalt, jag menar det nationella mentala sättet att bete sig, land, är det märkligt att när det gäller att ändra vem som styr, så handlar det om enorma pendelsvängningar. I vardagen på ytan inga stora emotionella utbrott, men nu minsanna ska hela landet ändras. Och det handlar verkligen om överklass och underklass här på ett sätt som vi som svenskar har svårt att förstå. Vi pratar om enorma rikedomar i pengar och land och en medelklass som aspirerar och en stor, stor underklass som inte bryr sig utan accepterar.

På sätt och vis är många av de särdrag vi som svenskar inte tycker om i USA, extra förstärkta här och det är individualism och egoism som förvånar mer än tradionalism. Bakåtsträvarna är många, men det som skrämmer ur ett världsperspektiv är att det inte finns några gemensamma värderingar på nationell nivå att man ska ta hand om varandra. Jaja, vi får se vad som händer...